En vinterdag i östra Blekinge

Februari visar sig från sin stilla sida i östra Blekinge. Landskapet avskalat och luften är klar.

Kristianopel

Vid Kristianopel ligger havet nästan orörligt under ett tunt lager av is. Ytan spricker upp i mönster som fångar ljuset och får det att glittra i blå och silvergrå toner.
Längs strandkanten har vinden format snön i mjuka vågor. Det knastrar svagt under fötterna, annars är det tyst. En ensam svan står vid iskanten, medan några andra rör sig längre ut bland isflaken.
Det är så stilla stor skillnad mot sommardagar.

Torhamn

En bit bort, vid Torhamn, öppnar landskapet upp sig. Fälten ligger vidsträckta och snötäckta, avbrutna av låga stenmurar och vindpinade träd.
Grenarna tecknar sig mörkt mot himlen, som skiftar från kallt blått till varma toner när solen börjar sjunka. Ljuset rör sig över marken och speglar sig i isen längre bort.
Här känns vinden tydligare, rymden större.

Från Kristianopels stilla kust till Torhamns öppna vidder, båda lika värda att stanna upp i.